Finasaker

Det är dåligt igen. Eller, egentligen var det väl aldrig "bra". Ångestklumpen i magen bara växer och tröttheten överväldigande. Jag har kommit till den punkt där jag inte vet hur länge till jag orkar. Den punkt där självskada och självmord är triggande och jag måste bita mig i tungan för att inte göra ett snedsteg. Och det skämmer mig, för jag vet inte hur bra jag kan kontrollera mina impulser.