försöker att åtminstone stå ut med mig själv framöver
april tar slut tillsammans med
sena hungriga nätter och tidiga morgnar
sår som blöder och blöder
knän fulla av blåmärken
och en utetemperatur som faller
avtar
förlorad vikt och och självkänsla
långa promenader till trollskogen
ångesttårar och ensamhetstårar
slut med april
slut med ångesttårar
bra saker just nu
När det är kyligt och jag kan gosa ner mig i stora tjocktröjor
Att kunna dricka svart kaffe i morgonsolen utan att få värmeslag
Att bara måste somna ensam 47 nätter till
Jag är ledig imorgon
Klättringen går framåt när det inte känns som att jag kommer att svimma och trilla ner
Kaffe
Att kolla efter lägenheter seriöst (och inte bara i söndagsbilagan för att det är mysigt)
Små bebisar som somnar på min mage, skrattar när dom ser mig och är så himla gosiga
Sedan sist har jag:
Gråtit mer än jag gjort det senaste halvåret, fördelat på två kvällar
Suttit och druckit svart kaffe och rökt vid kanten av Brisbane river när stadens nattljus lyst upp
Vandrat i tjugofemgradig höstluft
Hittat en alldeles fantastisk tillflyktsort bara en kvart bort (regnskogspark med rådjur och koalor)
Promenerat i kvällssolen och sjungit högt och falskt till Winnerbäcks vinterlåtar
Pratat i många timmar med världens finaste flickvän pga saknad och stödbehov
Drömt konstiga drömmar om BUP-personal, utefrysande och gigantiska måltider (vaknat i gråt och panik)
Känt lyckorus igen
det var inget förresten
egentligen borde jag väl hålla käften
när inget jag skriver är positivt eller bra
så
jag slutar här
lika bra
april:
Vi dricker massa billigt vin
Snubblar omkring pratar med någon jag inte känner om känslor
Lägger mig tio ändå
Orkar inte längre än så
Är ändå bara svimfärdig
Har ont i huvudet
Och är så jävla hungrig hela tiden
Det hjälper liksom bara lite att simma bland färgglada fiskar
Skitsamma
jag faller så djupt nu
och det gör inte ens ont
jag bryr mig verkligen inte längre
om jag går sönder nu
