Finasaker

Att inte veta om jag duger. Stressa sönder. All jävla press som är mitt eget fel. Att inte veta hur jag ska kunna hantera lägre betyg än det högsta. Hela tiden.

 

 

Och det är så jävla fint att det är över. Att jag det slipper nu. Pressen ångesten och stressen. Åh.

egentligen är det inte så konstigt

att en kan sakna saker som gjort ont

när det varit det enda en fått känna

när det varit flera års vardag

och har blivit till trygghet

och alla som känt den gnagande tomheten 

som en fylls av vid avsaknad av känslor vet att

att få känna vad som helst

ont som gott

är bättre

än att känna sig tom

för att ha ont det är att känna

och det känns väl absurt

egentligen

men jag saknar att springa upp till skolans fjärde våning

efter varenda skollunch

låsa in mig på toan

hyperventilera

luta mig över toalettstolen för att jag egentligen vill kräkas men inte vågar

gråta i panik

gå promenader istället för att fika

samtidigt som allt gör ont ont ont

skära slå svälja tabletter för att allt gör så
ont ont ont
för det gör i alla fall

ont

Vi är en sån där svår kärlekshistoria där båda nästan går sönder av känslor för att vi är för kära i varandra för att tänka på något annat. Jag har tänkt på dig hela tiden idag nästan och fastän vi pratat två gånger med varandra idag saknar jag dig så att det gör psykiskt och fysiskt ont och det hjälper knappt att jag gråter tills jag inte orkar mer. Åh jag vet ärligt talat inte hur länge jag kommer att stå ut. Men jag tänker att saknad kanske bara är ett annat ord för längtan, och längtan är väl ändå himla fint.

Vet inte var jag ska börja. I onsdags bjöd min vän med det vackraste leeendet på sconesfrukost och en världsfin present. I fredags hamnade jag plötsligt helt ovetandes på min egen avskedsmiddag bland tio megafina vänner. Det var så jäkla fint att de hade ordnat det. I lördags bjöd en annan vän på adventsfika o spelkväll och jag gick hem i snön med lyckopirr i magen mitt i natten. Igår for mamma min flickvän och jag till danmark för att se på Frida Kahlos fantastiska tavlor och åååh. Åh. Taggar lussevak, eventuell helgtripp till Göteborg, julbak med dom bästa och sånt innan jag åker iväg så himla himla långt bort ifrån alla så jäkla världsfina människor i mitt liv om tio (10!!!) dagar. Shit.

här och nu.

Augusti var en hastig dans

(men jag hann ju bli kär)

September varade en sekund

(hann blinka max en gång)

Oktober blåste bort med löven

November 

December kom så plötsligt

(jag har knappt hunnit tänka tanken)

önskar att december kommer vara:

(decemberdrömma får man väl)

hångel en decembersnöstorm

(varma läppar i minusgrader)

kalla decembernätter i din varma famn

(för annars kan jag absolut inte sova)

tusentals mjuka kramar

(och avskedet kommer att göra så ont)

och såklart decembermusik

(jag dricker glögg med balkongen öppen inatt)