Utan röd tråd

Fyrtiominutersbussresor i apati. Det är natt utanför fastän klockan är fem. Femton grader celsius och jag fryser om benen i shorts. Allting gör så jävla ont just nu. Lyfter vikter tills jag blir yr och nästan spyr. Vet inte ens varför. På insidan skriker det och på utsidan blöder det och det hjälper bara lite att somna hungrig. Åttagradersnätter och iskalla fingrar runt rykande tekoppar på morgonen. Om en månad åker jag hem och innan det ska jag hinna resa lite till. Det känns fint. Och jag vet att det finns så mycket här som jag kommer att sakna. Tur att det finns så mycket fint att längta hem till också. Galna sommarnätter med fina vänner, dans till Veronicas sergels torg och festivalyra, europaresande och midsommarfirande och såklart, det allra bästa; att flytta ihop med min absoluta favoritperson. Det suger förstås att missa lägenhetsvisningar men att veta att jag kommer att få bo där sen får det att kännas ganska okej ändå. Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0