bitter

ibland blir ju tomheten så påtaglig
ensamheten
jag tror jag håller på att bli sjuk
sällskapssjuk
ensamheten kväver mig
den tillför inget lugn längre
ingen frid
bara dimmig tystnad
kan inte ens tänka klart ensam längre
fysiskt illamående
det kanske börjar bli dags ändå
att må lite dåligt igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0